Annons
Annons


Tre trädgårdar norröver som jag ska titta på i sommar


 

Illustration av ogräs och blommor

Den här fina illustrationen har min kollega Elisabet Magnusson gjort. Sommarblommor som brukar växa i väggrenen.

I år ska jag för första gången sedan jag flyttade till Sverige för snart 30 år sedan,  åka norrut under sommarlovet, närmare bestämd till Sälen, dit vi har åkt en massa gånger för att åka skidor. Men nu kommer det alltså vara grönt och kanske varmt, vilket känns enormt spännande. Framförallt för alla stopp som jag har inplanerat på vägen dit; helt utan nåd kommer jag att tvinga familjen att titta på de här tre grejorna.Vi utgår från Stockholm, så första lunchstoppet blir

 

1. Wij-trädgårdar

i Ockelbo. Lars Krantz som en gång i tiden startade Rosendals trädgårdar har här skapat en norrländsk trädgård i WIJ trädgårdar, och jag har hittills aldrig haft vägarna förbi. MEN NU! Det finns en massa olika trädgårdsrum, och det verkar finans utmärkt lunch, så jag är pepp.

Herrgården på WIJ-trädgårdar i Ockelbo.

Herrgården på WIJ-trädgårdar i Ockelbo.

 

Efter detta styr vi kosan mot Sundborn och übertrendiga

2. Carl Larsson Gården

Ett måste för alla inredningsintresserade så klart. Karin Larssons inredningsstil är superinne. Hon har i år influerat en H&M-kollektion bland annat. Och floristen Gunnar Kaj, i åratal ansvarig för blomsterprakten på Nobelfesten har gjort en trädgårdsutställning som pågår till september. Så här blir det ett fett stop. Barn och man får gny och skrika, jag bryr mig icke.

Vardagsrummet på Carl Larsson-gården.

Vardagsrummet på Carl Larsson-gården.

Karin Larsson, influencer från 1905.

Karin Larsson, influencer från 1905.

 

Nummer tre får blir en annan dag, eller på vägen hem, för det ligger lite avsides.

 

3. Axel Munthes Hildasholm

Gården i Leksand kom att bli ett sommarviste främst för Hilda Munthe och hennes två söner.

Gården i Leksand kom att bli ett sommarviste främst för Hilda Munthe och hennes två söner.

Den nedsänkta trädgården på Hildasholm.

Den nedsänkta trädgården på Hildasholm.

Ett av trädgårdsrummen på Hildasholm.

Ett av trädgårdsrummen på Hildasholm.

Hildasholm vid Leksand har stått på min måstelista sedan hur länge som helst. Olika trädgårdsrum, en herrgård och ett fik. Vad vill man mer. Det är skönheten högst upp som hette Hilda som fick detta ställe döpt efter sig. Axel Munthe köpte det till henne och hon anlade en massa olika trädgårdsrum och arrangerade dessutom amatörteaterföreställningar.  Hilda tillbringade bara somrarna här med sina söner som hon annars uppfostrade i England.

Det här är alltså min uttalade ambition. Hoppas att inget gnäll i bilen kan stoppa mig. Håll tummarna!

 

Fler trädgårdstips:

Elin Unnes bästa trädgårdstips – ”Gör fint närmast huset, och skit i resten!”

Spana in fotografen Charlie Drevstams hemliga äppelträdgård

16 tjusiga tips som lyfter din trädgård


Kommentera | Translate


 


Annons


Garanterat gästfritt – 10 tips för att jaga iväg gästerna från sommarstugan


Ett lantställe står och faller med gästerna. De behövs för hygge, för underhållning och som publik. Men vad göra när de aldrig åker hem?

Nu är vi mitt i den underbara tiden på året då vi ska umgås, på landet, på sommarnöjet, i skärgården eller på torpet. Allt ska vara supertrevligt från morgon till kväll. Och vi ska se ut som människorna i inredningsreportagen, skratta brunbrända vid dignande långbord där glutenfria snacks serveras dekorerade med årets fluga: stora mängder ätbara blommor.

Myggfria utomhuskvällar, sammetslen värme, ändlösa diskussioner om kärlek och nya livsmål. Det är sommar och allt är de facto underbart. Vi älskar livet och människorna. Runtomkring oss väldigt mycket vår egen genpool. Och ibland än värre, mestadels sambons genpool. Allt är fantastiskt och berikande i ungefär två och en halv dag, sedan orkar man inte längre. Ingenting nöter så på relationerna som gemensam disk, torrdass och småbarnsliv.

Illustration av rött utedass.

Illustration: Elisabet Magnusson.

Men var lugn; här kommer 10 supertips på hur du blir av med tjocka släkten eller andra gäster som har bosatt sig på ditt lantställe och aldrig vill åka hem.

1. Dra igång projektet storstädning av ladan/jordkällaren/vinden. De flesta sommargäster vill inte jobba och i synnerhet inte på någon annans ägor. Jag har haft långvariga gäster som har hotat med att visa sina diskbråck på medhavda röntgenbilder för att slippa delta i all aktivitet som omfattar mer engagemang än lyft med litet vinglas. Så det här är ett effektivt och snabbverkande knep. De som vill jobba kan man ju för all del ha kvar.

2. Hänvisa till vattenbrist och inför duschschema.

3. Hänvisa till än mer vattenbrist och inför avgift på ymnigt nyttjande av torrdasset.

4. Dra igång en kvällsdiskussion om mobilfritt sommarlov när besökarnas barn är med, precis innan läggdags.

5. Ont ska med ont fördrivas. Fös ihop människor som inte borde vistas i samma kommun i gäststugan.

Bild på faluröd stuga med färgburk och pensel.

Jobb brukar driva iväg de flesta sommargästerna. Foto: Mujo Korach / IBL Bildbyrå.

6. Dumpa dina barn eller barnbarn på gästerna och ta en välförtjänt egentidskväll. Hänvisa till att du och din partner inte har legat på tre år.

7. Vissa tricks måste såklart skräddasys efter gästernas preferenser. Livsglada hedonister terroriseras bäst med vita veckor, morgonlöpning, glutendiskussioner, att-göra-listor och yogapauser. Träningsnarkomaner fördrivs med sockerstinna fikaattacker till såväl elvakaffet som afternoontea-brickan.

Bullar från Rute Stenugnsbageri.

Bullar från Rute Stenugnsbageri får det värsta hälsofreaket att vekna.

8. Ha en massa jobbiga regler och rutiner. »Klockan ett brukar jag alltid lyssna på Sommar i P1, då får inga andra ljud förekomma.«

9. När gästerna åker iväg för att handla, skicka med långa och krångliga listor med saker »som bör fyllas på«.

10. Bjud in asjobbiga grannen på vin och grill och försvinn sedan i ett brådskande båtärende vid bryggan.

Sedan, när alla har dragit är det ren njutning i två och en halv dag. Och därefter har du jättetråkigt. Någon borde se hur snyggt det blev i gäststugan sedan gardinerna kom upp. Någon borde smaka på hallonen. Någon kanske vill komma förbi. Kanske bara på en fika. Eller kanske för några dagar. Det var ju lite trevligt i alla fall häromsistens.


Kommentera | Translate


 


Annons


Hemma hos Astrid Lindgren


Det är väldigt sällan en lägenhetsvisning rör mig till tårar.  Men den här visste vad den tog.

På lägenhetsdörren står det A. Lindgren med beskedliga vita Aviso-plastbokstäver på blå filt. Vår lilla besökargrupp börjar genast treva efter mobilerna. Detta måste plåtas, så klart. Vartenda dammkorn vi kommer möta bakom denna dörr känns redan nu historietyngd och betydelsefull. Vår värd från Astrid Lindgrens värld ringer på dörren, och så blir det knäpptyst.

Magiskt tänkande rullar som en osynlig våg genom gruppen. En uttalar det alla tänker. »Tänk om hon öppnar nu«, säger han. Vuxna människor väntar på att Astrid ska komma, juni 2018.

I stället uppenbarar sig en ung man, Johan Palmberg, barnbarnsbarn till Astrid. Det blir han som guidar.

Ytterdörr och skrivbord hemma hos Astrid Lindgren.

Det är så hemtrevligt härinne, som att komma hem till en gammal släkting. Allt känns genast välbekant. Alla de där smågrejorna. Glasögonen på bordet. De nedsuttna sofforna i det stora vardagsrummet. Porslinsfigurinerna och konsten, som hänger lite varstans, på måfå.  Samlingen av Lisa Larssons figurer på hyllan bredvid skrivbordet.  En stor tjock adventsljusstake i vitt porslin på soffbordet. Gammaldags teknik som kassettband. En inredning som har vuxit fram under de dryga sextio åren som Astrid Lindgren bodde här, från 1941 till 2002. Chosefri, praktisk, kärleksfull, men utan större åthävor. En helt analog inredning. Ett hem som jag som 60-talist känner väl igen, men som redan för mina barn är full med anakronismer.

I början skämdes Astrid Lindgren över denna alltför stora paradvåning. Det var krig, andra människor hade ingenstans att bo, och hon hade det här ståtliga vardagsrummet att tillgå, på Dalagatan med utsikt över parken. Ett rum i vilket hon så småningom tog emot press, poeter och ibland statsministrar.

»Astrid var smålänning. Hon tittade ut möblerna på fina gatan och bad sedan en snickare i Småland att tillverka samma. Sedan skrev hon hem och skröt om hur mycket pengar hon hade sparat, haha«, berättar barnbarnsbarnet.

Vi sitter i sofforna, lite på ytterkanten och lyssnar på barnbarnsbarnet Johan som drar historien om Astrid.

Bakom mig en bokhylla proppfull med alla Lindgrenböcker, på en mängd olika språk. I en korg bredvid den öppna spisen halvdammiga fjärrkontroller, och locktänger. Jag trevar efter mobilen, men hejdar mig. Vad är det för sjuk impuls att plåta intimiteter som en gammal locktång. Hujedamej.

I ett hörn en blåvit porslinsskål på ett litet skåp, den s k ”Jeltsin-skålen” som Astrid fick av Boris vid ett statsbesök. Astrid var blind och döv, Jeltsin ganska full, konstaterar Johan Palmberg.

En del människor faller i gråt när de kommer in i lägenheten, säger Tobias Mannheimer, licensansvarig på Astrid Lindgren Company, som är det företaget som förvaltar alla rättigheter till Astrids livsverk.

Jag klappar på fåtöljen jag sitter i smyg. Jag är uppvuxen i Tyskland på 70-talet. Jag har kvar mina gamla Pippi-Langstrumpf-böcker från den tiden, vältummade. Jag minns filmerna som visades ibland på tysk tv, ett fyrverkeri av rörligt bildmaterial i en tid av rena rama ingenting, som serverades som utsökta praliner vid särskilda tillfällen.

När jag 1988 flyttade till Sverige hittade jag en utgåva av Karlsson på taket hos min blivande svärmor och läste den högt för min man. Det var så jag lärde mig svenska. Jag skrattade så jag grät, över tanten som försvarar kanelbullarna mot Karlsson. 20 år gammal.

Bokhylla och rosa tavla hemma hos Astrid Lindgren.

Men starkast är min relation till Lindgrens berättelser i dag, genom min autistiska dotter som är 16 år och som mer eller mindre talar i Astrid Lindgrenfraser. Det är hennes sätt att över huvudet taget kommunicera, hennes sätt att föra en dialog. Figurerna är livslevande för henne och Georg Riedl-sångerna kan bryta nästan alla dö-lägen som vi hamnar i.

Varje kväll terroriserar hon oss med ett dånande Sjörövarfabbes farfarsfar vid matbordet. Hon går aldrig och lägger sig utan sin Emildocka. Jag har sett Madickenfilmerna minst 2000 gånger. Utan överdrift. Jag har sett Lotta på Bråkmakargatan ännu fler gånger.

Varje dag frågar min dotter mig, huruvida Lotta får klippa sönder tröjan, eller om hennes mamma blir arg då. Utan Astrid Lindgren skulle inte jag ha förstått Sverige som jag gör idag. Och utan Astrid Lindgren skulle min dotter inte ha något tal alls, känner jag ibland. Så jag får djupandas lite i den där lägenheten.

Nu har Design house Stockholm tryckt upp ett gäng Astrid Lindgren-citat på ett gäng stengodsmuggar i nio olika färger. Det är i samband med pressvisningen av muggarna som ett litet gäng designjournalister har fått komma in i detta heliga.

Anders Färdig, vdn för Design house Stockholm, kan prata om allt, även om det bara är en mugg med citat på.  Pratar om hur Astrids ord är ristad i sten, och att även blinda kan läsa den på muggen, i och med att den är taktil och hur just texterna ska starta konversationer.

Och det gör dem ju. Jag har till exempel redan nu pratat om henne under 4 991 tecken.

Slutet av visningen blir i sovrummet, där hon stenograferade sina idéer till böcker liggandes på morgonen. Sängen är beskedlig, en 90 säng. Framför en matta med två tydliga fotavtryck, där det bruna garnet slitits ner till varpen.

»Här har hon ställt ner fötterna i 50-60 år«, säger guiden. Vi begrundar.

På sängen ligger ett patchworköverkast och bredvid huvudändan hänger en liten målad tavla som färgmatchar fint.

«Konsten i hemmet blir alltmer familjenära ju längre in man kommer in i lägenheten”, säger guiden. ”Här är det mycket Småland. Fastän hon egentligen aldrig ville flytta tillbaka dit.«

Bilden som hänger närmast sängen är av okänd härkomst.

»Astrid hade många prylar, men var inte fäst vid något. Varje gång man pekade på någonting sa hon’ ta med den om du gillar den.«

»Det kan ha varit så att bilden bara har hamnat där av en slump«, säger guiden.

För att det fanns en spik just där.

 


Kommentera | Translate


 


Laddar